helles-tankar

Alla inlägg under oktober 2012

Av Helena Birkeland - 31 oktober 2012 16:57

Idag har vi pysslat och målat massa, även min lilla ettåring.

Min kamera på telefonen har pajat så jag kunde inte ta bider på alla barnen när dom var duktiga och målade så fint.

William, min snart 6 åriga son har blivit så stor, han kan så mycket och får sin lilla mamma att känna sig så gammal. :)

Kevin & Lucas har varit riktiga "emil i lönneberga" barn idag, gjort allt som dom inte fått och försökt riva och riva ut allt. Men jag antar att man ska behöva ha sådana dagar också.

Lilla Alexander har mest varit gosig, duktig och haft en lung dag, men det ska väl vara så att dom byter av varandra vissa dagar.

Ja man får väl lov att säga att det finns dom som har det värre. ;)

Ja en kaos och bra dag,  har det varit idag.


Jag ska försöka ringa alla samtl till alla som måste göras, det är inte lätt att hinna med, men jag måste ju.

Tiden stannar ju inte upp bara för att min hjärna väljer att göra det i mellanåt.  


Nu är det snart dax för kvällsmat och läggning av alla barnen, mycket som måste göras innan det är klart så det är lika bra att sätt fart, innan dom börjar rycka i ärmarna efter mig.


God natt å ha det så bra alla läsare!






ANNONS
Av Helena Birkeland - 14 oktober 2012 12:07

http://youtu.be/CJCKWGhL_aQ


Min lillebror <3

En älskad, sprallg, full av energi och för evigt saknad.

Dom som vill kan gå ut och kolla på klippet, det finns också andra klipp.

Kim Lindqvist, 17 år gammal. du skulle fylla 18 år den 16 feb  2011 och berättade flera gånger om att du längtade till du skulle få en egen lgh. Du Skyddade jämt alla andra och hade ett hjärta som ingen annan. Ditt skratt ekar i mitt huvud och fyller mitt hjärta och själ med värme. Jag kan blunda och minnas stunder som för evigt kommer att ligga kvar <3  min lillebror är saknad av mig, mina barn, släkt, vänner och bekanta. Han gjorde ett intryck som ingen kunde låta bli att älska, många bus och mycke påhitt som inte alltid gick hem hos alla slätade han över med sitt skratt.

Han rörde om i allas hjärtan, han var för snäll och så älskad!

Ord som han sa:

"du är så liten och jag så stor, jag ska ta hand om dig och nåde den som gör dig illa"

"jag vet att han är bra för dig och aldrig skulle göra dig illa" (Men tyvärr gick inte allt som det skulle och jag gjordes illa.)

" får jag ingen kram syrran, jag älskar dig"



Den 4 dec 2010, vi firades min son som fyllde år. Vi hämtade Kim och han var så ledsen över att inte ha köpt något, så han fick ta ett paket som jag hade och ge till William.

Vi firade, skrattade, käkade tårta och öppnade massa peket <3 vi hade det så mysigt och snart efter så skulle min syster och hennes man hem, så lillebror åkte med. jag stod och tittade på lillebror när han kramade om william och kevin. Jag gick fram och tackade dom för att dom ville vara med och fira honom och så kramade jag om lillebror och sa att jag älskade honom. "jag älskar dig" viskade han tillbaka..

Detta var sista gången jag träffade min lillebror, men ingen kan säga att jag har slutat sakna hans kramar, hans skratt och hans ord. Han gav mig ett nytt sätt att se på livet efter han lämnade jorden.

Ta vara på dom som älskar dig och dom du själv älskar.

Var med dom som får dig att må bra och ta vara på alla stunder du får med dom som älskar dig <3



ANNONS
Av Helena Birkeland - 14 oktober 2012 11:32

vi kom in i rummet och hälsade på alla, folk hälsade tillbaka, jag ställde mig vid stolen som stod i köket intill fönstret.

Alla började ropa, låt den gravida sitta, flytta dig bort, lyft dig från stolen. Jag satte mig en kort stund..

En stud senare kliver en bekant in i rummet, en som har gjort mig så illa, som har kränkt mig, som har hjälpt andra att förnedra mig. Jag orkade inte sitta kvar, så jag böjde mig fram och pratade med en annan bekant och viskade i hennes öra. Följ med mig ut och rök? kort efter nickde hon och reste på sig.

Nu reste jag på mig och gick ut mot hallen för att hämta min jacka, när jag nästan är i hallen så paserar jag denna andra bekanta som gjort mig så sårad, hon tittar inte på mig, hon hälsar inte på mig, utan bara går förbi.

En stund senare när jag åter igen står i köket och lutar mig mot väggen, så kommer yttligare en in i rummet och gapar att jag inte hälsar på denna person som inte behandlat mig väl, som har förnedrat mig och sårat mig på så många plan, jag förnekade att jag inte hälsat på henne, jag sa att jag nickade mot henne. jag ville inte prata om det, jag ville bara låssas som inget hade hänt..

Men jag funderade hela tiden på om jag inte hade rätt att få min ursäkt och om det bara var så att jag skulle hälsa och ha en skyldighet till det.. jag tappade genast orken och började luta mig mot väggen, sedan skönk jag ner och satte mig på golvet. Jag orkade inte med att sitta klämd bland alla människor, åter igen känna mig förnedrad och sårad.


Nu hade en del av dom som satt i samma rum som mig lämnat rummet och satt sig i vardagsrummet. Jag reste mig upp och satte mig i vardagsrummet hos min vän, hon som alltid finns där och som alltid stöttar mig.

flera intriger hände på bara någon timma.

Jag blev kallsvettig, varm, fick huvudvärk och bara ville hem, jag tappade helt orken och kroppen bara kändes tung... jag bad om att få åka hem, kort efter var vi hemma och jag kände mig så ledsen.

som om jag gjort alla fel, men jag bara undvek att hamna i bråk och höll mig i bakrunden.

jag hälsade på alla när jag kom in och var glad och kände mig pigg.

Hur kunde en påhälsning gå så fel och hur kunde jag bli ett svart får?





Av Helena Birkeland - 12 oktober 2012 21:46

Nu är hösten här och det börjar bli kallt ute, massa löv i olika färger ligger på backen, regnet som faller från och till.

Jag har börjat att tända ljus för min ängla bror igen och det känns så skönt!

Minnena kommer och går, men även om vardagen går lättare så saknar jag min älskade lillebror. Det känns lika tomt, men jag känner ändå att det är lättare.


Idag föll några tårar från min kind, en känsla kom över mig och jag kände mig så liten.

ospeciell och bara någon..

Men jag och minstingen tog en promenad. Himlen var bra till och börja med, sen började regnet blöta ner oss.

Men det slutade kort efter det och blev bara en grå himmel. Men jag fick rensa huvudet och bara vara med min lilla älskling. Han satt i barnvagnen och dinglade med benen och sjöng för sig själv. så söt och ett underbart litet liv som förgyller mitt liv så otroligt mycket, som alla mina andra barn också gör <3


Senare kom vi hem och mina två stora grabbar kom hem från sin pappa, deras sovrum blev fyllt av lek och jag fick krama på dom. Varje dag som dom är hos sin pappa så saknar jag dom. mina söta ungar <3


Nu måste jag logga ut, men jag hoppas att alla ni som läser får en bra kväll och en underbar helg .

  

Presentation


Helena heter jag och jag är 23 år och jag är mamma till William, Kevin, Alexander & Theodore!

Bloggen om allt! Ska börja lägga upp videos och mer bilder på hemmet, familjen och roliga saker :)

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ helles-tankar med Blogkeen
Följ helles-tankar med Bloglovin'

Kims minnessidor

Min bror Kim Lindqvist

        


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se