Så har jag suttit här och funderat i timmar.. 

känslan av tomhet och funderingarna som flödar..

var tog enkelheten vägen som fanns där och hur kunde allt få bli så snett. 

Satt och tittade på när barnen så fint satt vid bordet och målade.. Besöket som kom hem och skrattade

eller min stora pojk som för första gången fick se på sagan om ringen. Det fick mig att le..

Och mina gamla o nya, nära o kära vänner.. vad ska man säga om dom.. jo dom är otroliga <3.

När saker blir tunga är svaret på din fråga..

Ja då tänker jag på min lillebror.. ! <3

Så kom känsan åter igen som inte var en känsla.. eller ja tomhet är väl en känsla..?

Vem har man när inget går lätt till...