Träffen med Sonens biologiska pappa är slut för dagen.. Kl 17.00 Var den slut för dagen.

Vi började morgonen att mysa i sängen, för lilla luringen hade krupit in i vår säng och lagt sig för att mysa. Älskade unge, Hur skulle livet se ut utan dig? 

När lillebroder vaknat och skrikit till att han var vaken så var det bara för hela familjen B & D att kliva upp <3

Vi började med att hiva i oss frukost, men det var svårt att få i lilla hjärtat. Stressen och all denna cirkus har gjort sonen sämre i maten. Han petar på mackan och äter upp pålägget för att sedan ta en eller två tuggor. Han vill helt enkelt inte ha.

Vi fortsatte dagen med att han skulle få bada, han äääääälskar att bada. Han är en delfin i vattnet <3

Men idag ville han inte bada, han bara grät och ville ha på sig blöja. Tårar i mängder när han stod i vattnet som gick till knäna.

Jag lyfte upp honom och han började säga att han ville bassa (bajsa). Jag tog sittsen för barn och satte på toa för att testa om han kunde tänka sig att bajsa i toan.. Men åter igen slutade det i tårar och fick avslutas med att få på sig blöja..

Jag klädde honom i mysdress och la honom i soffan med tutte och snutte.

Snart skulle kl slå 11 och det skulle bli dags för sonen att åka bort till sin biologiska pappa.

Nu plingade det på dörren och han skrek å tjoade att det var: ERIK ERIK ERIK....!!!   

Nej det är nog inte erik, det är någon annan. Sonen hjälpte mig att öppna dörren och satte sig för att ta på sig skorna. Han var så stressad den lilla själen, han skulle ha med tutte, snutte och Erik, pussa pappa Johan och pussa mamma och hinna säga hejså innan han skulle gå.. Hans gosedjur Erik har blivit hans bästa vän. Man ska pussa, krama och gosa med honom. Det är VIKTIGT. :)

Dagen har gått och Sonen kom hem vid 17 tiden. Han sprang in och mamma fick en ljuvlig kram och puss. Han ställde sig bakom mig, spelade lite blyg och la sig på golvet så jag kunde ta av hans skor :) Han sa hej då till bio-pappa.

Sonen var trött, ögonen svajade och han gick och la sig i soffan. Snart var det mat och vi satte os för att äta, men han ville inte ha.. Han matvägrade igen.. Vad ska man göra när han ingen mat vill ha?

Jag pratade med honom, gav en kram och puss och satte honom i hans stol så han kunde försöka att äta. han satt bra länge utan att peta i maten ens.

Det tog ett tag, men han började äta lite smått och petande i maten om vart annat.

Vi klarade detta hinder igen, tack psykologen för dina kloka ord.

Hon har hjälpt oss att vet hur vi ska hantera denna sköra pojk ännu bättre. Vi lyssnar, vi tar in och vi vill göra allt för att det ska fungera <3

Gråt, gråt och åter igen gråt kom på kvällen..

Han skulle ha sovit midda, men det blev inte av för att det funkade inte. Hur ska jag få sonen att vilja sova där?

Allt blir kaos när sömnen blir sen, läggningen blir inte som tänkt.. Tårar och missnöje. Men vi håller i och kämpar även där. Vi har börjat med att ligga brevid honom en kvart varje kväll för att få honom att känna sig trygg i allt. Jag gråter i min tysthet och känner med honom. Han är ju mitt älskade lilla troll..

 Hej ni där ute <3

Värmen har legat på idag, men inte var det någe värstans varmt.

Jag njöt av solen medan jag och min man var ute på promenad till affären. Skönt, friskt och bra att få en nyttig promma :D

Imorgon ska jag gå upp tidigt och börja träna innan barnen vaknar och ta mig en tyst frukost. Det är underbart att sitta med dom små liven, men så skönt ändå att bara få vara.

Jag kom på nu att mitt te är slut.... jaha.. det var ju inte bra, men då får jag lägga barnen i vagnen när dom vaknar och gå till affären, för te måste man ju ha :D

Någon som har tipps på te?

Jag köpte på LIDL och det var helt okej.

Ja och nu tänker en del, ja den där fattiga mamman som handlar på LIDL :P Men nej så är det inte, jag är bara FÖRBANNAT snål :P haha.. Jag älskar att handla mycket, men billigt ska det vara. Sen får det ju vara en måtta på vad man stoppar i sig, för det kan ju inte vara vad som hellst!

KÖTT? Köper ni svenskt eller utländskt kött?

Ja jag har i min egen dumhet köpt utländskt kött och sverige.... det kommer INTE att hända igen! Jag tycker att det smakar SKIT!

Nu kollar jag massor på varorna och ser till att det är svenskt och hellst av allt ska ja alla dessa saker komma från närliggande gårdar! Värmland is da shit ;) hehe..

Jag måste få berätta om våran bröd historia.

Lingon Grova växer ur öronen, mummsigt bröd! Men inte var det därför jag och min kille satsade på stort och köpte massa limpor, vi ville så klart ha dom snygga muggarna! Dom är helt underbara att dricka ur :) och snygga är dom. Sveriges mest älskade mamma & pappa står det på våra muggar. Vi har blivit tokiga i att läsa på dom innan vi dricker så den andre inte dricker ur ens mugg. Ja snart är limporna slut och jag gråter inte, även om det är gudomligt gott! Puss och smask på Lingon Grova <3  

Hej ni där ute!

Här har ni lite snabb fakta om livet som farit oss runt!

Jag skriver bara en överblick nu och kommer berätta mer om vår resa till nu. Hoppas att ni förstår vad jag skriver :P

Kram

I två år har vi bråkat om ett barn!

Vi har kämpat, vi har bråkat och vi har gråtit tårar i 2 år.

Stackars liten har slitits och dragits i och äntligen är det slut med det, vi har fått vårat beslut från T-R och vi kan pusta ut.

Inte helt, men vi kan ändå pusta ut lite.

Min lilla kille på 2 ½ år har varit mitt i en vårdnadstvist. Jag har ogillat och jag har bävat för att denna lilla kille inte skulle ta allt för mycket tyngd!

Han var denna glada och spralliga lilla kille, han skrattade jämt och han kunde sova om nätterna.

Han har alltid kunna få alla att le, han är mitt lilla charmtroll <3

Jag åter igen till denna tvist, jag hade inget val än att säka tvisten. Inget jag vill gå in på, men vi har idag äntligen efter 2 år blivit klara. Jag har gråtit, slitit mitt hår, kämpat för lilla killen och gjort allt för att lillen inte skulle ta skada.

Jag försökte göra allt för att få allt att fungera i den mån jag ansåg att sonen skulle må bra, men inget blev som planerat.

Sonen föll, han som pratade massa ord.. Han tappade orden, han har åter igen fått orden tillbaka, men väldigt otydligt.

Han som tog för sig så mycket och klarade massa, blev den blyga och sorgsna killen. Han grät innan möten och han grät efter möten. Han kunde sitta i 2 timmar under ett bord och inte säga något, bara vara ihop kurad på golvet..

Jag pratade med alla, jag ville bara ha hjälp! Jag ville inte ta ifrån pappan umgänget, jag ville bara ta det i sonens takt. Allt föll och vi lever fortfarande i socialens, umgängespersoners och pappans ej lyssnande. Han behövde mig på mötena, han ville inte att mamma skulle gå, han grät och klamrade sig fast när jag skulle lämna honom själv. Tiden mellan umgänget och seperationen var ca ett år, så sonen visste inte vem han biologiska pappa var! Där tog det stopp! Ett halvår senare, närmare sonens 2 års dag så började allt umgänge att komma tillbaka. Vi gjorde verkligen allt för sonens välmående, jag och Johan.

Inget vi gjorde godkändes av soc eller någon annan..

Nu när mötena och allt detta var avslutat så ringde ett tant på socialen och sa :

Helena vi är så ledsna att ni fått gå igenom detta och att Sonen tagit skada så, vi vet att vi gjort fe och inte lyssnat. Men nu är det som det är och vi tror att om vi skulle göra en förändring nu så skulle det göra ännu mer skada. Vi vet att inget funkar, men vi hoppas att det ska funka i framtiden.

Ja jag har helt tappat tron på allt och alla.. sonen behöver mig mer än allt. Han har fått sluta på sitt dagis som han ÄLSKADE mer än allt, han kan inte sova om nätterna HELT och han kan inte HELT somna in själv. Vi kämpar och hoppas på att det ska bli bättre och bättre. vi har pratat med vår psy- och hon säger att vi ska sova brevid honom en stund och läsa/sjunga för honom för att öva på språket.

Han kan idag prata mer och vi tränar och tränar och tränar jätte mycket för att han ska kunna säga vad han vill och behöver. Han har börjat sova bättre nu när vi lägger oss hos honom om kvällen.

Men dagis har vi ej fixat med ännu då han är en skör liten kille <3

MER INF KOMMER.. pUSS & kRAM <3

Bilder på min familj <3 Detta är mina underbara ungar och min Man <3

I allt surr som varit har vi i hittat lugnet och leken. Inget har varit enkelt, men vi står starka och vi håller i varandra!

Hey love <3

Ja idag har det varit en dag med massa känslor, en tomhet och en saknad.

Men nu är jag tillbaka från min gråt dag, jag känner mig någorlunda. :D

Ibland måste man få deppa.

Jag har suttit i veckor och kollat på plastik-forum och jag älskar allt med det forumet <3

Jag har hittat många roliga att prata med och många som förstår vad jag pratar om när det gäller anti folk..

Nu ger jag inte upp, detta är en av mina chanser att komma upp ur denna grotta och äntligen bli den jag vill vara. självsäker och stark! Men nej det sitter inte i mina nya pattar, Utan det sitter i att jag aldrig varit nöjd med mig själv och äntligen ska jag få fixa en av de saker jag ej är nöjd med.. Jag har även kollat upp vad en bukplastik ska kosta, men det är på tok för dyrt för mig just nu..

Min mage är något jag gråter varje dag för, jag mår inte alls bra och jag kan inte göra något annat åt den än en OP. Jag har fått 4 ungar och det gör ju sitt. nu vill jag inte ha fler barn...iaf inte för tillfället ;) haha.. snart är min OP och jag ska så snart jag kan skriva in mina söner på dagis och försöka hitta skola till nästa år :) jag längtar efter att få göra något för mig <3       XOXO

Här har ni en tjej som får mig att bli inspirerad och glad!

Hon var otroligt vacker innan sin OP och nu är hon ännu vackrare och hon glittrar!

Jag satt på nätet och läste om att göra en bukplastik då jag råkade stöta på hennes blogg.

Hon har nämligen kämpat och slitit från 130kg till 50kg.. Hon fick mig att fastna i hennes blogg.

Ja jag lästa ett inlägg, två inlägg, tre inlägg och det slutade med att jag läste igenom alla hennes blogginlägg. <3

Ja hon berättar något helt speciellt, om hur det är att vara överviktig och hur hon kämpat och slitit för att komma i form.

Jag vill dela med mig om denna tjejens blogg för att jag själv har varit jätte SMAL en gång i tiden och sedan gått upp och blivit otroligt STOR och överviktig. Jag Gick upp så många kg när jag väntade min första son och det tog lång tid innan jag tog tag i min vikt. Jag ska leta fram bilder och dela med mig av min resa.

Det är jobbigt att vara stor, att inte hitta kläder som sitter "rätt", att bli utpekad och känna sig vissen i kroppen.

Jag sitter idag och väger 61kg och är 168 cm lång. Visst är jag smal, men jag har kämpat och jag har varit sjuk i mellan mina viktnedgångar. Men här står jag idag och känner mig nöjd med vem jag är, jag är glad att jag kommit denna långa bit i livet. Jag kommer framöver att göra en bukplastik, jag ska söka hjälp via landstinget och får jag inte hjälpen så ska jag spara ihop till denna så jag får den kropp jag förtjänar efter att ha slitit att komma ner i denna vikt. Visst jag ammade min sista graviditet nu och det hjälpte mig ner några kg, men jag har rört på mig och jag har ätit massa nyttigt.

Jag har unnat mig på helgen och det har funkat för mig ändå.

Även om jag nu är massa kg lättare så har jag en lång väg att gå innan min kropp är så som jag vill ha den. Ni är vackra hur ni än ser ut och det ska ni alla komma ihåg. GÖR INGET FÖR ANDRA SOM NI SJÄLVA INTE VILL OCH VAR DOM NI ÄR FÖR DET ÄR DET SOM GÖR ER SPECIELLA <3

Lilla killen som softar i vagnen <3

Jag och min goa kille <3

Massa pussar ska det vara <3 

Yay... Nu ni så är snart mitt smink här.

Jag har väntat evigheter och iförrgår beställde jag äntligen mitt första kit.

Jag har får inget vackert ansikte av mina andra produkter så om denna produkt nu är en super produkt så kommer det gör under för mig :) Det går ju för långsamt att få hem mina efterlängtade sminkpryttlar ;) hehe.. Antar att man får ha tålamod, vilket jag inte har :D

Finns det någon annan som använder sig av dessa produkter som tycker att dom är toppen?

Kanske ska skriva lite om min resa till min bröst op också! Jag är sjukt nervös och jag längtar som en galning:D

Jag fick veta från en tjej att jag ska ha typ 70H när jag är klar.. Jg visste inte om jag skulle skratta eller skratta.. jag höll på och dö av skratt. Ja så tänkte man ju på alla dessa tokar som tjatar på mig hela tiden ang min OP, Ja dom lär ju dö när di ser mina nya tuttar

Ja då har jag fått det ur världen :)

Ja just det, jag har funderat på att börja skriva min alldeles egna bok också :) En bok om mitt liv, inte så många som skulle läsa den, men varför inte chansa? Man lever ju bara en gång och jag skulle så gärna vilja ge er insidan av mitt forna liv <3

Nej nu ska jag luta mig tillbaka i min ny/gammla stol och njuta av mitt kaffe. för jag har städat hela hemmet, handlat, umgåts med mina älskade ungar och massa annat.